Förträngning som konstform

Kanske är svenskarna världsbäst på att förtränga för man kan väl inte vara så glömsk att man glömmer bort vad man har för klimat? Varje år?

Varendaste år läser man i november om otaliga avåkningar. Folk har glidit in i varandras bilar, ner i diken och gud vet vad. Under ett novemberdygn skedde över 40 avåkningar i södra Sverige. Lyckligtvis slutar de flesta avåkningarna utan personskador.
"Åh fan! Det blev halt i år också! Kan man tänka sig!"
Ja det kan man. Om inte annat kan lagen om vinterdäck från den första december vara en liten ledtråd.
Svensken låter sig överrumplas av vädrets makter men sen anpassar man sig. Man glattar och drattar mindre och kurar in sig i stearinljusupplysta hem, smuttar på glögg och vänjer sig vid tanken på att världen är kall.

Framåt våren sker så värderomslag igen. Till svenskarnas förvåning. När de första värmande solstrålarna bryter fram tappar svenskarna fattningen av lycka. Man slänger av sig kläderna och sliter fram grillen ur garaget.
Och så fortsätter det. År efter år.

Oblivion is bliss - right?