Drömmar om Guam

I ett hav långt långt borta finns en ö som heter Guam. Folk som besöker ön menar att den är vacker och angenäm på många sätt. Däremot vittnar de om att det finns någonting som är konstigt med ön. Man märker det inte först men efter ett tag kan ön te sig märkligt tyst.
Anledningen är att för ett antal år sedan introducerade man en ny invånare på ön, brunsnoken. *dun dun dun*
Brunsnoken älskade Guam! För att vara precis så älskade den trädlevande brunsnoken Guams fåglar. Så mycket att den åt upp dem. Allihop.
Därför är det väldigt tyst på Guam.

Varför skriver jag då om det här? Jo, jag drömde om att jag skrev dagens rubrik. I morse precis innan jag vaknade. Precis innan jag väcktes av ett gäng mycket högljudda måsar utanför fönstret.
Don't get me wrong. Jag bor fantastiskt vackert vid havet. Utsikten är obetalbar. Men med kusten kommer måsarna.
Hustrun sover med öronproppar numera eftersom jag insisterar på att sova med öppet fönster för annars dör jag av värmeslag.
Dumma fåglar!
Självklart somnar man sen om ett par minuter innan väckarklockan ringer. *morr*

När jag väl masat mig ut ur huset för att ta mig iväg till jobbet kom jag fram till bilen och upptäckte till min förskräckelse att en fiskmås skitit över halva bilen!



Två ord.
Guam. Brunsnok.

Ps. Fågelinfluensan kom tillbaka! Allt är förlåtet!

Fotboll = oren handling

Att spela fotboll är nu i ropet just nu. Eller, inte lika i ropet som innan Sverige åkte på rådäng mot Tyskland i lördags. Men att VM i fotboll pågår just nu är knappast en nyhet för de flesta.
Låt mig stilla reflektera ett ögonblick över detta fenomen. Fotboll.
Tjugo män som jagar en boll och två som står i varsin nätbur. En lukurativ sysselsättning för all del. Zlatan Ibrahimovic fick typ 32 miljoner kronor när han skrev på kontraktet för Juventus. Det är vad ungefär 160 barnskötare tjänar tillsammans på ett år.
Ser ni vågskålen framför er? En kille som sparkar boll i den ena skålen och 160 kvinnor som tar hand om barn under ett år i den andra. Hmm... Man kan bli lite fundersam.
Men å andra sidan är det inte miljontals människor som vill se 160 kvinnor ta hand om barn, på tv.

Låt oss gå vidare i granskningen. Det finns folk som har rykte om sig att vara lätta att få omkull men fotbollsspelarna i VM tar den saken till nya dimensioner. Vilka vurpor! De flyger till höger och vänster och ojar sig och har sig à la "Han var dum mot mig!". Så fort domaren dömt reser de sig sedan mirakulöst upp och springer vidare. Vänta! De var ju skadade för en sekund sedan!

Själv tycker jag att kommentatorerna hör till det mest underhållande vid fotbollsmatcherna. En hel stab till varje match. Dels de som finns på plats. De låter som om de nästan skulle kissa på sig av upphetsning varje gång det svenska laget går till anfall och när det blir mål vrålar de hämningslöst.
Går det mindre bra är det rätt kul att höra experterna i studion i Stockholm när de gör djupa analyser av spelet. Pannorna veckas och man ser allvarlig ut och gör visa uttalanden. Typ: "Här måste vi backa hem snabbare."
Vi ska vad?
Orkar inte ens fortsätta med den tråden.

Dock måste jag säga till idrottens fördel att den hjälper till att hålla ihop nationen. Det låter förbannat pompöst men det är sant. Den förstärker den inbillande samhörigheten. Den förbrödrar och fungerar lite som ett vädret fast ett väder man kan heja på. Precis som man kan kommentera vädret kan man kommentera Ljubergs nickmål till nästan vem som helst och folk instämmer och mmm:ar och nickar. Ialla fall den manliga delen av befolkningen.
Fotbollen fyller en stor samhällelig funktion och det är bra.
Själv kommer jag aldrig förstå själva sportens tjusning men det är ganska egalt i långa loppet.

Men om ni tyckte att dagen rubrik är konstig så ber jag att få hänvisa till Bibeln. I Leviticus kapitel 11 i det Gamla Testamentet står det att man inte får röra döda grisar. Så varje spark är faktiskt ett brott mot guds ord. Kom ihåg det!

Plastboll.

Jag är bödeln

Fiskelyckan har stått oss bi. Idag fick vi upp mer fisk. Ett hyfsat antal abborrar och en liten gädda som återbördades till havet.
Middagen var färsk och god.

Men... Hustrun fiskar gärna men så kommer man till skedet då fisken ska dö. Det är ju inte särskilt snällt att låta den ligga och sakta kvävas till döds. Nej, döden ska komma snabbt och smärtfritt.
Men den biten vill hustrun inte vara med om. Därför får jag kliva in och knäcka nacken på fiskarna hon drar upp.
Sen är det också jag som får rensa fisken och avlägsna huvudena. Hustrun vill inte ha mat som "tittar" på henne.

Nu är jag känd bland hennes vänner som "the killer".
Jag som är en sådan blid liten varelse!

Världens dyraste fisk

Heh. För ett par år sedan fick hustrun och jag för oss att vi skulle ut och fiska. Sagt och gjort, vi åkte med på "gäddsafari" och drog upp varsin pytteliten abborre. Efter det fick vi blodad tand (plural=blodiga tänder?) och travade glatt iväg till en fiskeaffär. Ibland känner jag verkligen på mig hur jag i expediters ögon förvandlas till en gul plånbok med ben.
Ni vet hela köret med "Nja, den där är mest en kul grej. Den här däremot...." och så har man köpt ett dyrt fiberspö.... "Vad hade du tänkt dig för drag? Den här wobblern är väldigt populär..." och så har man köpt tre wobblers, tre spinnare, ett vassdrag och ett par små blänkande abborrdrag.
"...det är ju förargerligt om man tappar den precis när man ska dra upp den..." och vips är man lycklig ägare till en håv.
Nu tänker jag inte förödmjuka mig själv genom att fortsätta beskriva just den här shoppingepisoden men låt mig säga att jag är en relativt välutrustad fritidsfiskare.

Hustrun och jag har sedan dess kastat och kastat och kastat och metat och kastat. Vi har kastat från bryggor, båtar, klippor och stränder men nej. Intet. Nada. Rien.
Tills i förrgår. Då drop hustrun upp en stor fin abborre.
Ikväll drog hon upp en till stor fin abborre och en mindre gädda!
Vi avnjöt egenhändigt fångad fisk med hemmagjord potatissallad med ett glas bättre vin. Mums!!!

Förbannelsen är bruten. Fiskelyckan har funnit oss!
Och det var ju tur att fisken var god. Om man tänker på utgifterna i förhållande till resultatet måste vi ha ätit några av historiens dyrare fiskar till middag.

Oj då!

Stackars bloggen är rejält eftersatt.
Det har varit lite mycket på jobbet och så.

Bengt mår bra i värmen. Han kvackar glatt både nu och då. Inte illa för en 12-årig groda att sitta och flirta med damer han hoppas finns där ute någon stans.
Stackars Bengt. Det har inte funnits en dam av samma sort som han i närheten sedan hans senast träffade sina kvinnliga(?) släktingar.
Tror inte jag någonsin ska nämna det för honom.

(grodan på bilden är inte Bengt men av samma sort)