I ett hav långt långt borta finns en ö som heter Guam. Folk som besöker ön menar att den är vacker och angenäm på många sätt. Däremot vittnar de om att det finns någonting som är konstigt med ön. Man märker det inte först men efter ett tag kan ön te sig märkligt tyst.
Anledningen är att för ett antal år sedan introducerade man en ny invånare på ön, brunsnoken. *dun dun dun*
Brunsnoken älskade Guam! För att vara precis så älskade den trädlevande brunsnoken Guams fåglar. Så mycket att den åt upp dem. Allihop.
Därför är det väldigt tyst på Guam.
Varför skriver jag då om det här? Jo, jag drömde om att jag skrev dagens rubrik. I morse precis innan jag vaknade. Precis innan jag väcktes av ett gäng mycket högljudda måsar utanför fönstret.
Don't get me wrong. Jag bor fantastiskt vackert vid havet. Utsikten är obetalbar. Men med kusten kommer måsarna.
Hustrun sover med öronproppar numera eftersom jag insisterar på att sova med öppet fönster för annars dör jag av värmeslag.
Dumma fåglar!
Självklart somnar man sen om ett par minuter innan väckarklockan ringer. *morr*
När jag väl masat mig ut ur huset för att ta mig iväg till jobbet kom jag fram till bilen och upptäckte till min förskräckelse att en fiskmås skitit över halva bilen!
Två ord.
Guam. Brunsnok.
Ps. Fågelinfluensan kom tillbaka! Allt är förlåtet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar