Den fjärde statsmakten?

Ganska nyligen deltog jag i ett seminarium i Stockholm. Temat för seminariet handlade om en allvarlig och viktig fråga men hur det än var kom vi också fram till att i dagens Sverige har grannar väldigt mycket makt. Grannen som nu för tiden ofta är en total främling, trots att man kanske bott intill varandra under många år. Den svenska grannen är en informell men reell maktfaktor.
Finns det någon som inte hört, sagt och/eller tänkt:

Vad ska grannarna säga?

Förvisso handlar ett grannanpassat beteende ganska ofta om att visa hänsyn. Musikvolym och surströmmingsintag i flerfamiljshus är exempel på företeelser som med fördel kan avpassas för att inte förarga grannarna mer än nödvändigt.

Men grannarna har mycket mer makt än så....
Vi anpassar, censurera och reglerar, ty grannen kontrollerar...
Nu pratar vi om allt ifrån att inte släppa ut maken i alltför slitna och noppiga gamla trädgårdskläder till att inte vilja synas tillsammans med utlandsfödda vänner. Det triviala och det inte triviala. Saker som grannen, på ren svenska, ska skita i.

Någon borde skriva en antropologiuppsats: "Goda grannar - Reciproka maktstrukturer i det svenska samhället"
För likväl som man utsätts för social kontroll av sina egna grannar är man någon annans granne.

Märk väl att jag nu inte ens gått in på tvättestugeproblematiken. Bara ett kort exempel hämtat direkt från undertecknads liv:
En dag möts man i husets gemensamma tvättstuga av en arg lapp uppsatt på väggen:

Städa efter er! Eller kan ni inte läsa?

Lappen refererade till tvättstugereglerna som fanns anslagna på väggen. (Förmodar jag ialla fall.)
Till detta har jag två kommentarer:

1. Ifrågasätter författaren verkligen övriga boendes läskunnighet?
2. Om övriga boende inte är läskunniga är en skriven lapp ett av de sämre sätten att kommunicera ett budskap.