2006-10-20

På livsfarligt uppdrag



Jag har tidigare nämnt mina och hustruns svampexkursioner. De har varit jättelyckade med rikliga svampmängder, motion, frisk luft, utomhusmatlagning och allmän njutning.
Frånsett att hela företeelsen får mig att känna mig en aning åldersstigen har vi haft så trevligt att vi nu starkt överväger att bege oss ut i skogen igen i helgen. MEN. Det finns nu en ny faktor att ta med i beräkningen, nämligen den årliga älgjakten...

Jakten på skogens konung är nu i full fart och runt om i markerna traskar glada jägare med ivriga hundar. Den absoluta majoriteten av jägarna är mycket seriösa människor med den största respekt för både djur, natur och vapen. Men sen finns ju de andra.
Föga förvånande känns inte tanken på en älgkula i låret så där hemskt lockande. Inte för att jag tror att någon med flit skulle sikta på mig med älgstudsare. Jag är heller inte direkt älglik men man skulle ju kunna hamna bakom en älg som någon missar. Kanske skulle en plötslig rörelse orsaka prassel som en nervig jägare reagerar förhastat på.

Kalla mig gärna paranoid men efter förra årets älgjakt kunde man räkna ihop en hel del nedlagda älgar samt två ihjälskutna jägare, en skjuten traktor, en skjuten ryggsäck och ett skjutet utedass.

Det är nu dags att fundera på hur gott det egentligen är med svamp.

Inga kommentarer: