Det du inte vet kan du inte basera någonting på!

När jag var knappt ett år gammal lämnade jag mitt födelseland. Trettionio år senare har jag fortfarande inte återvänt. Alltså har jag sedan den där februaridagen 1970 varit invandrare. Jag har bott på flera ställen i Europa och också i Afrika men vart jag än har kommit har jag som sagt varit invandrare. Men jag har varit samma person med mina tankar, mina förhoppningar, mina drömmar och mina erfarenheter. Vart jag än har bott. Och visst kan den som ser mig gissa vad de här tankarna, drömmarna, förhoppningarna och erfarenheterna är och göra sig en fantasibild av vem jag är baserat på hur jag ser ut. Och visst kan den som vill bestämma att de inte tycker om den ihopfantiserade bilden av mig. Kanske är fantasibilden baserdad på mitt namn. Men i ärlighetens namn, visst är det dumt. Urbota korkat rent av. Det finns inte en chans i helvetet att man kan känna mig bara för att man har sett mig eller läst mitt namn. Och så är det för alla andra också.

Skulle jag mot förmodan flytta tillbaka till mitt födelseland skulle jag plötsligt vara infödd. Jag skulle smälta in i mängden visuellt men jag skulle ändå knappast vara vad folk kanske skulle tro vid första anblick. De vet inte att jag tycker att Små Grodorna är en av de finaste sångerna som någonsin skrivits.De har ingen aning om att jag kan åka skidor och sjunga Abba-låtar på svenska. Och jag har inga planer på att infoga mig i alla de gamla konfucianska värderingar som finns i landet.

Men här är jag! Kanske är jag inte den man tror, var jag än befinner mig i världen. Men jag kräver rätten att få vara den jag är och tänker inte för ett ögonblick ifrågasätta min rätt att existera. Och det ska fanimej inte någon anna behöva heller! Sen förbehåller jag mig rätten att tycka mer eller mindre om folk, baserat på vad de säger och gör och jag tycker det är helt ok om folk gör det med mig också. Men folks gissningsbilder ger jag inte mycket för. Det är som sagt bara dumheter.

Idag kom det fram att en person i min närhet helst inte bor nära för många människor av utländsk härkomst. Jag trodde mer om henne.

Naturen var är du?

Igår var jag ute på halvseriös jakt efter en halsduk. Jag gick till Åhlens för att kika och hittade ganska många snygga halsdukar av olika modeller. MEN... Allting var gjort av syntetmaterial. Viscose, polyester, akryl.... Det enda jag hittade som var gjort av ett natruligt material var en halsduk i 100% lin. Hmm... Styvt stickigt lin närmast halsen var inte heller riktigt vad jag hade tänkt mig. Det fanns inte ens en vanlig yllehalsduk!

Jag vill ha bomull, ylle eller möjligen siden i min halsduk! Jag trodde inte att det var en ovanlig önskan. Anledningen till mina materialpreferenser är framför allt för att naturmaterial andas på ett naturligt sätt. De blir också mindre elektrostatiska. Ett annat starkt skäl är helt psykologiskt. Det känns helt enkelt bättre med naturmaterial. Och nu när jag jobbar med brandsäkerhet har jag också hört skräckhistorior om hur syntetmaterial smälter in i huden medan naturmaterial "bara" brinner upp. Men jag hade i och för sig tänkt att i det längsta undvika att ha brinnande kläder på mig i alla fall.

Jag känner hur jag halkar nerför en rutschande kana mot muttrande-kärring-land.

Inte bra att vara bra

I dagens Svenskan finns en artikel om ett förslag att satsa på begåvade barn. I dagens Sverige låter ett sånt förslag nästan burtalt etlitistiskt. Men jag håller med om att vi ska stimulera alla barn på vilken nivå de än befinner sig. Jag vill inte att vi ska ha elitskolor och jag vill inte heller att man ska göra så att barn från välartade välsituerade hem får gräddfiler i skolan. Däremot är jag för att man tar till vara på alla barns lust att lära. Även barn som det går bra för behöver stimuleras. Det har blivit fult att säga till barn att de bra på i ett ämne för att de som inte får höra det automatiskt förstår att de är dåliga. Missförstå mig inte nu. Jag menar absolut inte att vi ska säga till barn att de är dåliga men det blir bara fjantigt om vi ska låstsas att alla barn är lika bra på alla saker. De är de inte. Och det är helt i sin ordning. Det säger ingenting om deras värde som människor, kompisar eller avkommor. Det bara är så. Men det har vi väldigt svårt att acceptera. Kanske är det för att vi värderar olika färdigheter på olika sätt. Akademisk färdighet räknas högt i skolan. Idrottsprestationer premieras. Men vi värderar till exempel inte att vara en god människa, lika högt.

Summan av kardemumman är att jag tycker vi ska låta oss själva vara olika.

Omväxling förnöjer

Grodsaker provar en ny look.

Morgon?

Visst är det ett ålderstecken att vakna för tidigt? Jag är där. Långt före någon slags kristlig tid vaknar jag och kan inte somna om mer än tio minuter i taget. Lika bra att kliva upp då. Som något slags spökdjur fnular man omkring i natten.
Man håller på att bli kärring. Så är det bara.

Ladda?

Den var en ung fildelare från Olofström
Som hyste en digital dröm
Att upphovsrättsskyddadde sånger sprida
Över hela världen den vida
Och på nätet få cybercred och beröm

Vad ska man tycka om ipred-lagförslaget? Inte vet jag. Självklart tycker jag att upphovsmännen ska få betalt för sitt arbete. Samtidigt tycker jag det är pinsamt när störtrika världsartister jagar tånårsfans som laddat ner några låtar, på det sätt Metallica gjorde. Jag hoppas man lyckas hitta ett bättre system.

Upp och ner, ner och upp

Finanskris... Kris. Gris. Fis. Dis. Spis. Vis. Is.

Det verkar som att varje gång det blir högkonjunktur klappar sig sittande regering för bröstet och prisar sin politik. Sen när det barkar utför igen verkar det som att landet plötsligt är offer för världsmarknaden och det blir alltid mycket värre än någon kunnat föreställa sig. Nollställs det finansiella minnet var sjunde år eller?

Tidevarv komma...

Är det någon mer än jag som känner sig lite rastlös just nu? En känsla av att någonting borde förändras? Det finns en förklaring. Det är som vanligt våra nedrans förfäders fel. Ni vet, de där som gör att vi äter upp allt på talriken bara för att de inte visste när det vankades mat igen. De tillskansade sig värdeful energi och vi får gå till gymet eller umgås med Atkins eller Viktväktarna.

Hursom, vid den här tiden på året flyttade de. Det packades och vandrades och letades och vandrades lite till. Det drar alltså i den genetiska flytt-tarmen. Vi och Kanadagässen har någonting gemensamt.

Nä nu måste jag göra något annat. Det duger inte att sitta här och blogga!

Riksdagen ska göra mig till en ärbar kvinna

Återigen finns det anledning att ta upp utvecklingen på äktenskapsfronten. Nu har det äntligen blivit klart att Sveriges riksdag ska rösta om könsneutralt äktenskap. Kristdemokraterna får ta småstryk när övriga sex riksdagspartier röstar ja. Däremot får de inte så mycket stryk som de skulle fått om övriga tre regeringspartier dundrade iväg en regeringsproposition. Det hade varit roligare men man får vara nöjd om resultatet äntligen blir en lagändring.

Tyvärr går det inte lika bra i USA. Samtidigt som man röstade fram Obama som president, tog invånarna i flera stater ställning till äktenskap för samkönade par. Inte ens i Californien röstade man för. Suck!

Yes they could!!!

Historiskt!

Förhoppningsvis blir det här riktigt bra.

Ett fantastiskt högt valdeltagande. Det är i sig en seger.

Well done America and good luck!

Time for change?

Idag går USAs folk till valurnorna. Som vanligt står mycket på spel. Frihandel, klimatpolitik, skattenivåer och mycket annat. Stora frågor som kommer att påverka hela världen. Men för väldigt många handlar valet om vad som kommer att hände med ens egen situation och ens eget liv. Till exempel kommer många tusentals människor att rösta för få hem en älskad familjemedlem från kriget i Irak. Ännu flera tusentals kommer att rösta för att få tillgång till sjukvård. Många miljoner kommer att rösta för att få lägre skatt. Ett skrämmande antal kommer att rösta för att få behålla alla sina vapen. Fantastiskt nog kommer många att rösta för att hindra samkönade par att ingå äktenskap.

Personligen hoppas jag att Barack Obama vinner en jordskredsseger!

Högst kiss vinner!

Den här bilden illustrerar någonting så fantastiskt som en panda som kämpar för att kissa så högt upp på trädstammen som möjligt. För om man är en pandakille finns det ingenting som är häftigare än att vara den som kan kissa allra högst upp. Det är troligen någonting inbyggt manligt att försöka åstadkomma saker och ting med hjälp av sin urin. Personligen tror jag att jag har andra bättre sätt att kommunicera.

Med hjälp av Youtube kan man dyka längre in i pandans luktvärld. Man kan kika på gnuggningar av kroppsdelar både fram och bak samt i närbild studera utsöndring av diverse kroppsvätskor. Klicka här för att se klippet. (Efter tre minuter eller så börjar han gå upp på händer.)