Vaddå sväng höger? Har jag släppt in någon galen tant som sitter och skriker på balkongen? Nja, inte riktigt men inte så långt därifrån. Den galna tanten visade sig vara hustrun men rösten kom från vår gps.
Efter sju år som bilägare har hustrun fortfarande inte skaffat körkort. Däremot har hon begåvat sig själv med en moped. So far so good...
Dock är hustrun inflyttad till Stockholm och har helt naturligt ibland bristande lokalkännedom. Då är det jättepraktiskt att ha en gps. Men hur kära ni, använder man gps när man åker moped? Hon började med att försöka montera den på mopedstyret. Det gick inte. Dessutom är gps:en vattenkänslig så regn skulle kunna innebära katastrof. Förstörd apparat och vilsekörd hustru. Inte bra. Klura klura. Det gjordes ett försök till hemmabyggd regnsäker åklåda till gps:en. Den blev tyvärr inte tillräckligt genomskinlig för att man skulle kunna se vägbeskrivningarna på skärmen. Men... Då kom hustrun på att man inte behöver titta på skärmen. Det finns ju en röst som läser upp beskrivningarna. Det går att bara lyssna på den, följa uppmaningarna och vips är man framme! Detta innebär att man kan peta ner gps:en i en sådan där vattentät strandpåse och hänga den om halsen medan den pratar med en.
Nu är det emellertid så att en moped låter en del när den far fram. Och mopedhjälm har en ganska menlig inverkan på hörseln. Därför måste vägbeskrivningarna läsas upp HÖGT för att höras. Det gör inte så mycket när hon åker men det blir lite konstigt när mopedisten stannar vid rödljus och det verkar som hon gastar "Om 90 meter sväng till höger!". Ännu bättre blir det det gps:en hojtar och hustrun skriker tillbaka. Till gps:en.
En annan höjdare är när mopedisten glömmer stänga av gps:en och vandrar in till exempel, på Ica. Gps:en får lätt panik och tror att mopedisten har kört rätt ut i spenaten och hojtar med en högljudd uppfordrande stämma "Gör en u-sväng!".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar