Småstadspojken finns fortfarande

Jag sitter hemma och lyssnar på musik i lurar. Ut strömmar Bronski Beats "Smalltown boy". Låten om den homosexuella pojken som packat allt han äger i en resväska och står på järnvägsperrongen och väntar på ett tåg som ska föra honom bort från hans lilla hemstad. Han som inte kan förklara för mamma och pappa varför han flyttar men han har lovat sig själv att småstadens invånare aldrig mer ska få honom att gråta. "run away, turn away, run away, turn away, run away...."

Idag har jag och 50 000 andra tågat genom stan. Glada, stolta, tjoandes har vi paraderat genom stadens huvudstråk, glatt påhejade av tiotusentals åskådare. Myndigheter, organisationer, kändisar och företag trängs i paraden för att visa upp att de har en värdegrund som inte exkluderar personer på grund av könsidentitet eller sexuell läggning. Alla stora tidningar och tv-kanaler var där. För mig är det enkelt och självklart att delta. Det är en fest och det finns ingen jag tycker det skulle vara jobbigt att se i publiken för att de såg mig. Så har det inte alltid varit. För tjugo år sedan hette pride-veckan Frigörelseveckan och vi var ungefär 2 000 personer i tåget. Många av oss ville helst att ingen vi kände fick reda på att vi gick med i tåget.

För tusentals människor i Sverige är situationen fortfarande mycket likare den för Bronski Beats pojke än hur jag lever mitt liv. Och för många människor på andra håll i världen är hbt-aktivism förenat med livsfara.

Att få leva sitt liv i stolthet och värdighet borde vara alla förunnat men det är det inte. Därför ska jag ut och paradera på gatan nästa år också.

Jag vill helst inte veta att jag lever

Hur kommer det sig att om man har ont eller får en utskällning - då vet man minsann att man lever? Men om man tycker att man har det underbart då tror man att man är i himlen eller drömmer. Vad säger det om vår syn på livet?

Ibland är det kul att få uppmärksamhet kring sitt varumärke...

I dagens Aftonbladet kan man läsa om barnamördaren Anders Eklunds nya liv inne i sexförbrytarbunkern i fängelset. Man skriver om hur Eklund, nu när han inte kan våldta och mörda kvinnor och barn, snickrar möbler till möbelkedjan Jysk. Till sällskap har han Niklas Lindgren, aka Hagamannen.

Nån som är sugen på att köpa möbler som de här två killarna har snickrat ihop alldeles själva?

En aning om det andra livet

Våren är här på allvar. Temperaturen stiger och grönskan gör framsteg. Vi tinar sakta upp och svensken gör sig redo att träda in i sitt andra jag. Sommar-jaget. Från att vara ett inbundet kylslaget folk rör vi oss mot en öppnare variant av oss själva. Man ler och pratar med främlingar. Man flanerar och njuter av solen och livet känns lättare.

Iiiiiiihhhhhh....

Nu låter man kanske uråldrig men... När jag var liten såg i stort sett alla tandborstar likadana ut. Färgen skilde sig naturligtvis men variationen var klart begränsad. Nu är tandborstsvärlden en kvalificerad jungel. Ultragrepp, supergummigrepp, tungskrapa, tungborste, gummilameller, vågig borst, rak borst, med mera, med mera! Informerar man sig från tandborstproducenterna skulle man behöva minst tolv tandborstar var för att varje tandborste har "en unik förmåga", "överlägsen åtkomst" och alla använder "ny innovativ teknik". Så vill man ligga på topp och verkligen ta hand om sina tänder så bör man alltså utrusta sig med ett batteri av tandborstar. Appropå batteri förresten. Det finns ju även ett stort utbud av elektriska tandborstar. Hustrun har nyligen köpt en som utöver automatisk borstning också piper när man ska flytta borsten från en del av munnen till en annan. Den tjuter också med något slags överljud. Det låter överhemskt och man kan möjligen ana att det skrämmer ihjäl tandtrollen. Alldeles för likt tandläkarborrljudet. Men å andra sidan, om det hjälper mot dyra tandläkarbesök kanske det är värt att bita ihop. Öh.. Jag menar, inte bita ihop för då kan man ju inte borsta utan det är naturligtvis värt att gapa. Och borsta.

Äntligen!

Nu är det klart! Från och med 1 maj 2009 blir äktenskapslagen könsneutral. Jag och hustrun kan bli äkta makar. :)

Undrar om hon tänker köpa något blingbling till mig. =P

Gulingar överallt!

Härom dagen såg jag Ang Lees film Lust, Caution. Handlingen utspelar sig i Hong Kong och Shanghai. Som väntat var nästan alla i filmen östasiater. På natten drömde jag om någonting ganska trivialt men alla i drömmen var också östasiater. Det var jätteförvirrande!

När jag besökte Japan på 90-talet var den absolut största shocken att se alla dessa östasiater. Det blir lite konstigt när man blir så tagen av att vistas i en miljö där de flesta är av samma etnicitet som man själv. Något som de allra flesta i världen tar för givet.

Fuskarsverige

I förra valrörelsen hörde man mycket om att bidragsfuskarna ska klämmas åt. Det har jag skrivit om här förrut. Låt mig först slå fast att jag tycker det är helt förkastligt att på felaktiga grunder tillskansa sig samhällets pengar. Jag tror också att det behövs någon form av kontrollmekanismer. Men metoderna måste vara praktiska. Jag tror att vi med kunskapen om att det finns folk som fuskar, ändå måste ha system som bygger på att att vi litar på folk. I förra veckan skrev medierna om att man nu konstaterat att det inte föll särskilt väl ut med ökade krav på sjukintyg från dag ett. Det är varken billigt eller praktiskt att tvinga mensvärkande, migränlidande, kräksjuka och andra krassliga att ta sig till vårdcentralen för att få sina sjukintyg. Det hade en hel läkarkår och väldigt många andra människor också kunnat konstatera innan man sjösatte systemet.

Den andra bidragsfuskarjaktmetod som kantrat är den som kräver att förskolan ska skriva intyg om att barn inte vistats på förskolan. Personalen har efter försök kommit fram till att administrationen tar för mycket tid från barnen helt enkelt. Problemet med folk som VAB-fuskar måste få en annan lösning.

Att folk fuskar är dock inte en anledning till att skära i trygghetssystemen. Att fuskare finns ska inte innebära att sjuka straffas generellt. Den som faktiskt är sjuk och i behov av samhällets stöd blir inte friskare av att få mindre pengar.

Jag tror att det här mest var ett försök från regeringens sida att ytterligare inpränta bilden av fuskarsverige. Att det finns massor av pengar att spara på folk som lever med stöd från samhället för att så många är fuskare. Att vi som arbetar betalar för att ska kunna slappa och slippa jobba. Det är det som våra skatter går til. Dessutom försöker man visa sig handlingskraftig. Populistiskt, dyrt och dumt.

Hur många människor är 8%?

Socialbidragen har ökat i 78 procent av landets kommuer och nu har arbetslösheten nått åtta procent. Experterna siar att vi har inte sett slutet på ökningen än. Det kommer att bli ännu värre. Man undrar om sittande regering skulle kunna dra det där om utanförskapet igen. Lite högre den här gången tack. Och nej, allt går inte att skylla på den globala recessionen!

Dessutom rapporterar tidningarna idag att gonorré-fallen har ökat med 13 procent sedan 2007. Jag utgår ifrån att regeringe är att skylla för det också. Så det så!

Dags att lägga ner...

Nu får han väl ändå ge sig!
Återigen har påven fördömt kondomer och föreslår istället att vi ska angripa problemet med AIDS genom "ett andligt och mänskligt uppvaknande" och "vänskap med dem som lider". Jag tycker att den idén låter som.. tja... Vållande till annans död kanske? Det känns rätt makabert när världens mäktigaste man står och predikar död och fördömande och karln kallar det kärlek!

Under ett hus, bakom en dörr....

Idag började rättegången mot Josef Fritzl som hållit sin dotter fängslad i en källare i 24 år.

Josef, jag önskar dig inte lycka till.

Medelåldern kryper närmare

Så sitter man här en fredagkväll och tittar på tv. Klockan börjar närma sig tio och jag funderar på att gå och lägga mig. Visserligen ska jag iväg imorgon vid nio-snåret men jag är rätt trött ändå.
Patetiskt!!!

Man tror man är ung men det är bara att stirra sanningen i vitögat och erkänna att man är på väldigt god väg att bli medelålders. Borta är galna klubbnätter. Hade nästan blivit gråtfärdig om någon hade sagt till mig att jag skulle behöva stå och hänga i en bar till halv tre imorgon bitti. Jag har fodrade vinterkängor från Ecco. Barfotavintrar i Vans ter sig idiotiskt. När jag motionerar gör jag inte det för utseendets skull utan för att hålla hjärtat i trim... Tjohej!

Den enes gloria, den andres snara

Jag får nästan magsår när jag läser om att påven bannlyst den läkare som utfört abort på en våldtagen nioåring i Brasilien. Förövaren var hennes 23-årige styvfar. Det är inte godhet att tvinga ett våldtaget barn fullfölja en graviditet. Det är bara sketen skenhelig grymhet. Männskligheten i sin fulaste form.

Internationella kvinnodagen

Så blev det 8 mars igen då. Internationella kvinnodagen. Betyder det att vi har en dag och männen har 364? Hmm.. En bekant menade på att hon inte vill bli gratulerad på kvinnodagen. "Så länge det finns en kvinnodag finns det jävlarimig ingenting att gratulera till!" Kan nog tycka att hon har en poäng i det.

Själv kan jag ibland tycka att det verkar som om det här med att vara feminist är ungefär som att vara icke-rasist fast gentemot kvinnor då, och inte människor av annat etniskt ursprung. Om man är icke-rasist tycker man inte att det är ok att ha förutfattade meningar om människor, baserat på deras etniska tillhörighet. Man tycker inte att det är ok att neka folk arbete, tillträde, etc, på grund av att de är mörkhyade eller ljushyade.

Är det inte konstigt att om man bara tror på alla människors lika värde så får man en massa stämplar i pannan. Som om det vore det onormala.

Vem ska göra vad?

Såg en debatt på tv om jämställdhet. Ett ämne man kan skriva tjocka böcker om. Ett par kommentarer får räcka från mig här och nu.

En av frågorna som kom upp var naturligtvis hur man hanterar hemmavarande med små barn och status för hemmafruar. Några vände sig kraftigt mot att Sverige utvecklats till ett samhälle där staten ställer villkor och är den part som ger ekonomiskt stöd i samband med barnomsorg. Traditionellt har det för kvinnor varit maken som haft den rollen. Man vände sig emot att samhället nu är byggt för förvärvsarbetande. Tja... Det skulle vara spännande att höra hur dessa kvinnor förklarar hur en annan modell skulle fungera för lågavlönade. Och hur den modellen skulle fungera i ett land där väldigt många kvinnor lever i hushåll utan män. Ska man ha högre löner baserat på om man är familjeförsörjare, oavsett kön? Eller ska det, hör och häpna, återigen vara så att man högaktningsfullt ger blanka fan i att det bara fungerar för en liten priviligierad grupp i samhället.

Men handlar egentligen huvudfrågan om ekonomiska system? Är det inte i grunden en fråga om andra saker? Som till exempel hur stort värdet är av att fäder spenderar tid hemma med sina små barn. Värdet för honom som far och partner. Att lära känna sitt barn ordentligt och etablera sig som en förälder som kan hantera barnets behov i vardagen. En partner som har full förståelse för vad det innebär att ha huvudansvar för barn och hem. Hur värdefullt är det att barnet får lära känna sin far? Och finns det ett värde för små barn att se pappa hantera vardagliga sysslor? Är det kanske så att man sedan ordnar det ekonomiska systemet efter att man värderat dessa frågor och några till. Jag tror att det är precis det vi gjort i Sverige. Om det fanns en bred folklig majoritet för att behålla saker och ting som de var på 40-talet i Sverige, då hade vi gjort det. De flesta av oss tycker om utvecklingen med större individuell frihet även för kvinnor. Inte minst när det gäller ekonomi, yrkesliv och familjeliv.

Frågar man mig är vi inte framme än. 2007 var medelinkomsten för kvinnor 178 650 kronor och för män var siffran 241 837 kronor. Jag förstår varför det är så men jag förstår inte varför det ska vara så. Gör ni?

Förslag till ny nationalsång

Små grodorna,
små grodorna,
är lustiga att se,
små grodorna,
små grodorna,
är lustiga att se,

ej öron ej öron,
ej svansar hava de,
ej öron ej öron,
ej svansar hava de,

koack ack ka
koack ack ka
koack ack ack ack ka
koack ack ka
koack ack ka
koack ack ack ack ka

Så tycker jag att texten till Sveriges nationalsång ska lyda. Allvarligt talat. Hur många svenskar kan texten till Du Gamla Du Fria? Hur många kan texten till Små Grodorna? Vilket är mest folkligt förankrat och förknippat med väldigt svenska traditioner?

I rest my case...

Sluta att utrota skogarnas alla djur...

Nu vill man skjuta fler vargar. Det lyser i ögonen på jägarförbundets representant när han berättar om att man ska införa "förvaltningsjakt". Det skulle vara klädsamt om han inte lät så sugen på att skjuta vargar när han talar om att det handlar om vård av naturen.

Jag vill ha kvar vargarna i Sverige!

...och så sänker vi sjukersättningen - gud välsigne Sverige..

Ett av de dummaste förslagen jag har hört! De kristdemokratiska riksdagsledamoten Else-Marie Lindgren har föreslagit att statsministern ska avsluta sina tal med orden "gud välsigne Sverige". Hon tycker att vi ska ta efter Amerika. Där kör politikerna stenhårt med "God bless America" både nu och då och det tycker riksdagsledamot Lindgren vore trevligt i Sverige också. Hon vill slå fast att Svenska traditioner och det svenska samhället vilar på kristna grunder. Och så ska det förbli! Enligt riksdagsledamot Lindgren i alla fall.

Men varför vore det så hemskt, kanske man kan undra. Svaret skulle kunna bli kilometerlångt så det blir inget men ni kanske förstår hur jag tänker med hjälp av ledorden "trångsynthet", "xenofobi", "naivitet", "motsättningar", "alienering", "värdekonservatism" och "pucko". (jmfr "mångfald", "respekt", "Svea rikes lag", "inkluderad", "ogalen")

När man tänker på att Sverige styrs av politiker som rikdagsledamot Lindgren kan man nog tycka att frasen "gud hjälpe Sverige" möjligen skulle passa bättre.

Ät inte grodor!!!!!

Återigen slår forskarna larm. Grodorna är på väg att möta samma öde som torsken. Alltså inte bli skitful med spröt som hänger ut från mungiporna men de håller på att ätas upp! Inte nog med att försurning, utdikning och andra miljöförändringar gör att grodorna får det svårt att klara sig. Nej, ovanpå det sitter ansvarslösa människor och tuggar i sig hundra tusentals grodor varje år.

Det är bara att sluta upp med det på en gång! Jag kan möjligen tänka mig att ha överseende om alternativet till grodmiddag är svältdöd.

Den 44:e presidenten

Och så stod han där. Stakade sig lite genom eden. "So help me God." Barack Hussein Obama, that's Mr. President to you.

Det var inte utan att jag kände mig lite rörd. Det har ett stort symboliskt värde att denne afro-amerikanske man nu innehar den förmodligen mäktigtigaste sekulara post man kan inneha. Förväntningarna är naturligtvis skyhöga. Alla de som lidit under republikanernas ledarskap i åtta år, vad kan de förvänta sig nu? Det återstår att se. Men det var en ljus och vacker dag i Washington DC, den 20 januari 2009 när USA lät svära in sin fyrtiofjärde president. Jag önskar honom lycka till!

Eldupphör! Fred! Nu!

Helgerna har kommit och gått. God mat, trevlig samvaro med familj och vänner. En bra ledighet.

Imorgon ska jag gå och ställa mig på Sergels Torg för att visa min solidaritet med det palestinska folket som just nu mördas i massiva attacker mot Gaza. Jag ska också stå där för att protestera mot våldet som riktas mot alla dessa människor som inte kan fly och som aldrig gjort angriparna någonting ont.

Jag skiter om angriparna är israeler, libaneser, norrmän eller rymdgubbar. Urskiljningslös bombning mot civilbefolkning är fel.