Hur blir det i Zimbabwe?

Valresultatet från Zimbabwe dröjer. Världen hade väntat sig ett svar i morse men inte ens nu på kvällen har det hörts någonting säkert. Oppositionen sa redan igår att de vunnit. Anklagelser om valfusk har hörts om och om igen. Zanu PFs ledare Robert Mugabe hävdar att han inte skulle kunna sova om han fuskat men att han inte behöver fuska eftersom folk stöder honom.

När jag var en glad lite skolflicka i Harare såg man Mugabe som en frihetshjälte. Han var den som skulle göra Zimbabwe helt och bra igen efter många års kolonialisering. Då var en zimdollar värd ungefär sju svenska kronor. Idag kostar en limpa bröd ett par hundra tusen zimdollar. Mina gamla klasskamrater från Chisipite Highschool finns nu spridda över världen. Fiona bor i Australien, Perry-May i England och Morag i Sydafrika. För att nämna några. Man bor inte gärna kvar i Zimbabwe. Det har blivit för svårt.

Man kan inte annat än bli sorgsen. Det finns ingen idag levande som har upplevt ett självständigt och demokratiskt styrt Zimbabwe. Det är fortfarande en dröm. Ekonomin är söndertrasad. Det fria ordet kväses. Medellivslängden är den lägsta i världen. Människorna som lever där är värda ett bättre öde än så.

Det är vi alla.

Huka er! Nu har jag en kamera.

Bäva månde världen. I alla fall de delar som inte vill bli fotograferade och händelsevis finns i min närhet.
Jag har skaffat en liten behändig kamera som jag tänkte plåta lite med. Förvåna er inte om någon bild dyker upp här i bloggen ibland.

*skuttar ut i köket för att packa upp kameran*

Irländsk vattentortyr

I det gamla Kina fanns en rad olika tortyrmetoder som man använde för att pressa fram information eller plåga folk i största allmänhet. En av metoderna har kommit att bli känd som kinesisk vattentortyr. Man placerade en bunden person under en slags droppanordning varifran det droppade ner vatten på ett oregelbundet sätt. Detta resulterade ofta i att den torterade blev tokig. Anledningen sägs vara att vattnet just droppade ner med oregelbundna intervaller.

Irland ligger långt bort fran Kina och man skulle kunna tro att vattentortyr inte skulle vara särskilt vanligt där, men det är det. Väldigt vanligt.
Min senaste men inte helt vetenskapligt bevisade teori ar att de irländska duscharna har ersatt den gamla tidens tagelskjortor.

En irländsk duschkabin ar forädiskt lik en vanlig duschkabin utifran. När man sen går in i dem upptacker man genast en stor låda pa väggen i kabinen. Den har ofta två vred.
Det är den elektriska lådan till pumpen i duschen. Den sitter INUTI duschen for vad kan väl kannas tryggare och mysigare än en ellåda i duschen? Sen drar man igång duschen. Fläktar och pumpar dundrar igång. Det låter som ett helt maskineri. Och ut ifrån duschmunstycket forsar? HAHAHAHAHA.... (torkar skrattårarna), strilar? Det vore en önskedröm. Droppar? Ja. Ut droppar vattnet. Och ve den som forsöker sig pa att mixtra med vreden. Antingen försvinner det ynkliga vattentrycket eller sa ryker antingen kall- eller varmvattnet och man står dar naken och ylar medan man febrilt forsöker ogöra det man just ändrat.


I Kina låtsades de i alla fall inte att vattentortyren skulle vara någonting annat än just tortyr.