Knappt vaken stapplade jag vanan trogen ut i hallen och hämtade tidningen. Sverigedemokraternas väljare litar inte på etablissemanget, föreskolegrupperna blir allt större och prinsessparet får en egen flagg. Jaha. För all del kanske inte oviktigt. (Eller jo förresten, det där med flaggen känns rätt oviktigt.)Börjar nu vakna till liv och bläddrar vidare. Så börjar jag läsa en artikel om barn på barnhem i Sudan. DNs korrespondent Anna Koblanck skriver bland annat om pojken Justin. Man tror att han är elva år men det är inte helt säkert. Han lider av epilepsi och någon slags hjärnskada. Det gör att han är lite annorlunda vilket får de andra barnen att tro att han är förhäxad. Därför får han sova ensam utanför barnhemmet.
"Liten och halvnaken möter han ensam mörkret varje natt." Hjärtat brister.
Här sitter jag. Löjligt privilegierad. Jag lever ett välordnat liv och har strängt taget mer pengar än jag behöver för både det nödvändiga och en hel del onödigt. Jag kan på intet sätt hävda att jag varit i närheten av Justins livsöde. Mina förutsättningar för ett bra liv var omjämförligt bättre. Däremot har även jag varit barnhemsbarn vilket gör att artikeln om Justin, Louis och Sarah berör lite extra.
Hur hjälper man då Justin? Hur gärna jag än vill tror jag inte att jag kan hjälpa Justin få en säng inomhus i ett hem där han känner sig trygg och älskad. Hur mycket jag än tycker att det borde vara alla barn givet. Och vad jävligare är, Justin är långt ifrån unik. Han är ett av många tusentals barn i helvetet. Det vi kan göra är att bry oss och visa det när vi väljer varor och tjänster, när vi väljer välgörenhetsverksamhet vi stöder och när vi röstar. För inbilla er inte för ett ögonblick att Justin kan välja vad han ska köpa eller att han någonsin kommer att få rösta. Jag är övertygad om att Justins situation hade sett väldigt annorlunda ut om han fötts i ett rikt land med kvalificerad sjukvård för alla. Ett land i fred med allmänt välstånd och ett stabilt demokratiskt styre. Men han lever i krigshärjat eländesfattigt land. Och just nu när jag sitter här på kvällen och skriver, ligger han förmodligen där ensam i mörkret.
Ps. Kolla var du hade kunnat hamna i Rädda Barnens www.livetslotteri.se
Jag är månadsgivare hos Rädda Barnen. Du kanske inte gillar just den organisationen men hitta en du gillar och stöd den på något sätt.
