Nu låter man kanske uråldrig men... När jag var liten såg i stort sett alla tandborstar likadana ut. Färgen skilde sig naturligtvis men variationen var klart begränsad. Nu är tandborstsvärlden en kvalificerad jungel. Ultragrepp, supergummigrepp, tungskrapa, tungborste, gummilameller, vågig borst, rak borst, med mera, med mera! Informerar man sig från tandborstproducenterna skulle man behöva minst tolv tandborstar var för att varje tandborste har "en unik förmåga", "överlägsen åtkomst" och alla använder "ny innovativ teknik". Så vill man ligga på topp och verkligen ta hand om sina tänder så bör man alltså utrusta sig med ett batteri av tandborstar. Appropå batteri förresten. Det finns ju även ett stort utbud av elektriska tandborstar. Hustrun har nyligen köpt en som utöver automatisk borstning också piper när man ska flytta borsten från en del av munnen till en annan. Den tjuter också med något slags överljud. Det låter överhemskt och man kan möjligen ana att det skrämmer ihjäl tandtrollen. Alldeles för likt tandläkarborrljudet. Men å andra sidan, om det hjälper mot dyra tandläkarbesök kanske det är värt att bita ihop. Öh.. Jag menar, inte bita ihop för då kan man ju inte borsta utan det är naturligtvis värt att gapa. Och borsta.
